När kvällen kommer smygande och tystnaden lägger sig, börjar huvudet snurra, ja, inte så där som på exorsisten utan alla tankar...Varför?, är nog det första som börjar snurra, sedan kommer tankarna på vad man kunde ha gjort istället, sedan kommer ångesten för vad man gjort, och den ångesten är hemsk.
När ångesten sedan kommer för allt man missat, när livet har fortsatt utanför murarna, utan mig, känns det som om mitt hjärta slits ut ur kroppen.
VARFÖR skriker hela kroppen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar